Rysslands historia från reform till revolution i korthet

Ryssland

Från reform till revolution

Sidorna 403 – 408 i EPOS

Det tsarryska samhället

Tsaren som ansåg att han hade fått sin makt av Gud, var envåldshärskare över alla ryssar. Tsaren stödde sitt envälde på den ortodoxa kyrkan, armén, den hemliga polisen och ämbetsmännen.

Vid mitten av 1800-t var ungefär 90 % av den ryska befolkningen bönder. Adeln, kyrkan och tsaren ägde jorden vilken var uppdelade i stora gods. Livegna bönder arbetade och bodde på godsen.

Livegenskapen upphör, andra förbättringar genomförs

Under Krimkriget på 1850-talet hade Ryssland svåra motgångar. Man insåg nu hur omodernt Ryssland var. År 1861 utfärdade tsar Alexander II ett manifest, som gjorde de livegna fria och gav de rätt att friköpa hälften av godsägarnas jord. Men bönderna hade inga pengar. De fick låna pengar av staten. Varje by skulle svara för att pengarna betalades tillbaka. Stora betalningsbördor!

Genom en genomgripande reform av domstolsväsendet förbättrades rättskipningen och rättssäkerheten.

Presscensuren mildrades.

Den ryska motsvarigheten till ståndsriksdagen, soboren, hade inte sammanträtt sedan 1600-talet! Lokala råd, isolerade från varandra, sammanträdde och fattade en del viktiga beslut.

Jordbruket var mycket efterblivet. Bönderna i del lokala bygemenskapen, miren, fortsatte att odla jorden på samma sätt som under medeltiden. Ryssland hade kommit på efterkälken i den ekonomiska och tekniska utvecklingen.

Arbetarklassen växer fram

Ryssland började få en del industrier på 1870-talet. Man började borra upp olja, bygga metallindustrier och sätta igång med textil- och verkstadsindustrier.

En betydande arbetarbefolkning växte fram i städer som Sankt Petersburg och Moskva. Långa arbetsdagar, låga löner och usla bostadsförhållanden var deras lott. Industriarbetarna var ofta läs- och skrivkunniga och började bli alltmer politiskt medvetna. Det var förbjudet att bilda fackföreningar och att strejka.

På 1890-t spreds marxistiska läror bland industriarbetarna och ett ryskt socialdemokratiskt parti bildades.

Inom partiet fanns det en grupp, under ledningen av Vladimir Illich Lenin, som avvisade allt samarbete med liberalerna. De ville genomföra en revolution innan Ryssland hade industrialiserats.

På en kongress i Bryssel 1903 fick denna grupp majoritet i styrelsen och därför kallade gruppen sig för bolsjeviker, majoriteten (motsatsen till mensjeviker).

Krav på förändringar

Under åren 1904 - 1905 utkämpade Ryssland och Japan ett krig. Ryssarna led en rad svåra nederlag. Åter framkom tsardömets brister och kritiken mot samhällssystemet växte.

Söndagen den 22 januari 1905 tågade en stor folkmassa genom den ryska huvudstaden, Sankt Petersburg, för att överlämna en begäran om att Ryssland skulle få en folkvald riksdag till tsaren. Soldaterna öppnade eld och kosackkavalleriet stormade med dragna sablar in i den obeväpnade folkmassan. Blodbadet blev fruktansvärt och hundratals människor dödades, den blodiga söndagen.

Till sist beslöt tsar Nikolaj II att acceptera kravet på reformer. Han lät landet få en folkvald riksdag, duma, som skulle ha rätt att delta i lagstiftningen. Då riksdagen samlades 1906, visade det sig att det inte kunde bli något samarbete mellan tsaren och de folkvalda.

1917 års Revolutioner:

a. Marsrevolutionen:

1914 drogs Ryssland med i 1:e världskriget och efter ett par år var katastrofen för de ryska arméerna åter ett faktum. Oron spreds i landet. När det började bli ont om livsmedel i städerna, ökade förutsättningarna för revolutionära upplopp.

I mars 1917 utbröt ett upplopp i huvudstaden på grund av livsmedelsbrist. Denna gång möttes demonstranterna som skrek ”Ner med tsaren” inte av militärens kulor. Arbetare och soldater bildade en sovjet, råd. Sovjeter grundades senare runt om i landet. Målet var att ta över landets styrelse. Även Duma anslöt sig till revolutionen och utsåg en provisorisk regering bestående av borgerliga liberaler under ledningen av Alexander Kerenskij.

Då revolutionen utbröt i den ryska huvudstaden befann sig tsaren vid fronten. Han försökte återvända men hejdades, och då armén svek honom avgick han. Kort därefter arresterades han.

b. Bolsjevikerna tar makten:

Efter marsrevolutionen återvände flera av de ledande bolsjevikerna som hade tvingats fly tsarryssland. Lenin och Trotskij var två av dessa.

Lenin vann soldater, arbetare och bönder med ett program (aprilteser) vars viktigaste punkter var:

·     Fred till varje pris!

·     Jord åt dem som brukar den!

·     Bröd åt de hungrande!

·     Makt till sovjeterna!

Med detta program tog bolsjevikerna tog makten i städernas sovjeter.

På hösten 1917 beslöt Lenin att gripa makten. Natten mellan 6 och 7 november (24 och 25 oktober enligt den gamla ryska tideräkningen) besatte bolsjevikernas röda garden alla viktiga platser i huvudstaden utan att det kom till nämnvärd skottlossning. Regeringsmedlemmar flydde eller tillfångades. Oktoberrevolutionen var ett faktum!

Kort efter fick revolutionärerna kontroll över de andra stora städerna. Lenin bildade en regering, som kallades för folkkommissariernas råd.

1918 upplöste Lenin den nyvalde riksdagen med våld och förklarade att proletariatets diktatur hade inletts!

Inbördeskrig

I mars 1918 slöts fred med Tyskland till priset av stora ryska landavträdelser. På olika håll i landet förekom uppror mot bolsjevikerna, som nu hade tagit namnet kommunister. De upproriska fick stöd av Storbritannien, Frankrike, USA och Japan. Trotskij organiserade en krigsmakt som fick namnet Röda armén. Efter flera års inbördeskrig stod kommunisterna som segrare i början av 1920-talet.

Sedan kommunisterna hade segrat i inbördeskriget, tog de itu med att organisera en ny stat. Den fick namnet Sovjetunionen. Moskva blev ny huvudstad.

Regenter och kriser i Ryssland

De första Tsarerna

1533-1584                  Ivan den IV (Ivan den förskräcklige)

1584-1598                  Fyodor I

1598-1605                  Boris

1605-1613                  Fyodor II

Romanov släkten

1613-1645                  Mikhail

1645-1676  Aleksey

1676-1682                  Fyodor III

1682-1725                  Peter den Store

1725-1730                  Catherine I

1730-1740                  Anna

1741-1761  Elizaveta

1762-1796                  Catherine II

1796-1801                  Paul I

1801-1825                  Alexander I

1825-1855                  Nicholas I

1855-1881                  Alexander II

1881-1894                  Alexander III

1894-1917                  Nicholas II

Revolutionen och 1:a världskriget

1914         Första världskriget bryter ut och Lenin tar chansen att starta en revolution.

1917         Februarirevolutionen bryter ut och Nicholas II störtas.

Oktoberrevolutionen. Provisorisk regering med Kerenskij i spetsen faller. Bolsjevikerna med Lenin i spetsen tar makten