Dagens lektion

Tumbagymnasium
måndag 27 april 2015

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det bra!

Jag har sammanställt lektionsunderlaget om Mellankrigstiden. Här har ni det:
https://drive.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5XS0g5NDdwZktXU1U/view?usp=sharing

Under lektionen idag kommer vi bland annat arbeta med instuderingsfrågor om Mellankrigstiden. Se till att du har din bok med dig!

Vi ses,
Nader

Instuderingsfrågor Mellankrigstiden

Instuderingsfrågor

Mellankrigstiden

sidorna i Epos + Lektionsunderlag

1.      Vad var ”Weimarrepubliken” för något? Varför kallades det så?

2.      Skriv kort om de svåra åren i hände i Weimarrepubliken mellan 1919 och 1929!

3.      Weimarrepubliken var utsatt för maktkamp och kuppförsök både från höger och från vänster. Berätta!

4.      Vilka två ekonomiska tänkande kännetecknade USA under mellankrigstiden?

5.      Vilka fem viktiga händelser ägde rum i Sovjetunionen under denna tid?

6.      Skriv den ekonomiska situationen under mellankrigstiden, ekonomi i berg- och dalbana!

7.      Hur kunde Adolf Hitler komma till makten i Tyskland och bli en diktatur där?

8.      Berätta om förutsättningar till Hitlers maktövertagande!

9.      Vilka är nazismens beståndsdelar?

10.  Varför kallades Tyskland under nazismen ”Tredje riket”? Hur var situationen i landet under tredje riket fram till andra världskrigets utbrott?

11.  Förklara hur fenomenet ”Likriktning och rasutrotning” visade sig under ”Tredje riket”!

12.  Ge ett par exempel på nazistiska slagord mot judar under mellankrigstiden!

13.  Förklara begreppen: konjunktur, högkonjunktur, lågkonjunktur, inflation, hyperinflation, isolationism, The New Deal, NEP, kollektivism, kollektivjordbruk, aktier, börskrasch, SA, SS, Gestapo, depression, dolkstötslegenden, etnisk nationalism, Weimarrepubliken, auktoritet, antiparlamentarism, absolutism, korporativism, antikommunism, antisemitism, individualism, totalitär, indoktrinering, herrefolket, arier, slagord, stortrupper, führer

Mellankrigstiden & Andra världskriget

Tumbagymnasium

Måndag 20 april 2015

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det fint.

Under dagens lektion ville några av er ta upp ett par diskussioner. Jag var och jag är villig att göra sådana diskussioner möjliga. Dock finns det några villkor: alla måste ha möjlighet att prata till punkt, det gäller att tala och lyssna, det gäller att försöka förstå motpartens argument.

Min ambition har varit och är att se till att så många som möjligt nå gymnasienivå och därmed klara av kursen. Denna ambition innebär bland annat att ni måste vara kapabla att läsa boken och förstå den. Jag vet att en del av er har av olika anledningar svårt att ta till sig bokens text och dess innebörd. Därför har jag försökt att så långt som möjligt ta hänsyn till sådana ungdomar och anpassa nivån och farten så att så många som möjligt kan ta till sig nödvändig kunskap. Jag har även ställt upp och på min fritid gjort det möjligt att ungdomar som har svårt och vill kan få hjälp av mig.

Vissa saker kan jag dock inte göra:

-          Jag kan inte sänka nivån till oigenkännlighet för gymnasiestudier.

-          Jag kan inte strunta att ha kunskapskontroller i form av prov/läxförhör.

-          Jag kan inte sänka antalet sidor som en gymnasist skall kunna läsa till nästa kunskapsprov till orimlig låg nivå. Lägg märke till att ju färre antal sidor vi avverkar under en och samma kontrollstation desto flera sådana kommer vi att behöva.

-          Glöm inte att ni har valt att gå på ett teoretiskt gymnasieprogram och det innebär att ni måste tränas för att påbörja universitetsstudier om ett par år.

Förra provet (Första världskriget och Ryska revolutionen) omfattade knappt 19 sidor i boken. Avsnittet vi påbörjade i och med dagens lektion (Mellankrigstiden och Andra världskriget) omfattar 24 sidor.

Lägg märke till att snart är terminen slut och på grund av rådande situation i klassen ligger vi efter med kursen.

Jag har bokat torsdagen 14 maj till provet. Jag gör allt jag kan så att så många som möjligt av er når målen. Det är ytterst viktigt att ni gör detsamma.

Från och med torsdag den här veckan ska ni alla återgå till era förbestämda placeringar enligt placeringsschemat. Jag ser inte någon anledning att avvika från det.

Glöm inte ha boken – liksom alla andra för lektionens nödvändiga redskap - med dig när du kommer till lektionen. En förutsättning till att du lyckas med ämnet är att du ägnar det tid och intresse.

Här kommer ett PowerPoint-dokument som jag hade gjort inför dagens lektion:

https://drive.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5Xc0s2MktfTTAwMGc/view?usp=sharing

Från och med nu på fredag och fyra fredagar framöver (dock inte nästa fredag 1:a maj) kommer jag att ge möjlighet (8:00 – 9:30) till var och en som vill skriva omprov för att klara av ett och annat prov/läxförhör eller förbättra resultat i detsamma.

Jag kommer att ha extra stödtimmar för alla som vill mellan 9:30 och 10:30 fredagar.

Och sist men inte minst; läxa till på torsdag 23 april 2015:

1)      Läs sidorna 449 (från rubriken Börskrasch, depression och arbetslöshet) till 455 (till rubriken Svaga demokratier i Mellan- och Östeuropa).

2)      Förklara följande begrepp och skicka svaret till mig (nader.sani.tgy@gmail.com) senast på onsdag: Börskrasch, Ekonomisk depression, Inflation, Deflation, Hyperinflation, Aktiv konjunkturpolitik, Inskränkning, Summariska, Deportation, Kulaker, Dolkstötslegenden, Maskningsaktion, Fascism, Korporation och Människoförakt.

Mvh

Nader Sani

Inför provet på torsdag 16 april

Tumbagymnasium
tisdag 14 april 2014

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det fint.

Här kommer lite mer hjälp inför provet på torsdag. Jag hoppas att ni har nytta av dokumenten som följer:

Första världskriget:
https://drive.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5Xcjh0UXVYTExIcDg/view?usp=sharing

Ryska revolutionen:
https://drive.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5XUFZqeDE1dERsRkE/view?usp=sharing

Ha det bra. Läs väl och lycka till.

mvh
Nader

Instuderingsfrågor: Första världskriget (Repris)

Instuderingsfrågor till avsnitten om

Första världskriget

Sidorna 431-441 i EPOS

Viktiga namn:

Balkan, Brest-Litovsk, Ferdinand, George V, Karl I, Marne, Mehmet V, Nationernas förbund, Nikolaus II, Princip, Raymond Poincare, Sarajevo, Schlieffenplanen, Somme, Svarta handen, Verdun, Versaillesfreden, Vladimir Illich Lenin, Wilhelm II, Woodrow Wilson

Viktiga begrepp:

Allians, Bolsjeviker, Imperialism, Inbördeskrig, Kolonialism, Maktbalans, Mobilisering, Nationalism, Oinskränkt u-båtskrig, Oktoberrevolutionen, Pakt, Ransonering, Skyttegravskrig, Sovjeter, Svarta veckan, Tsaren, Västfront, Östfront,

Förståelse- och orienteringsfrågor:

·         Vilka länder deltog i första världskriget och vilka allianser tillhörde de?

·         Vilka nya stater skapades efter första världskriget?

·         Vad var ”Skotten i Sarajevo”, krigets utlösande faktorn?

·         Vad var ”Den svarta veckan”?

·         Vilka var de verkliga orsakerna till krigets utbrott?

·         Vad hette ledarna i de viktigaste krigande länderna?

·         Vad var Schlieffenplanen? Vad fick det för resultat?

·         Kriget utkämpades i tre fronter. Vilka var dessa? Skriv en del om var och en av dessa fronter!

·         Varför gick USA med i kriget?

·         Varför slöt Ryssland fred med Tyskland?

·         Redogör för freden i Brest-Litovsk!

·         Varför förlorade Tyskland det första världskriget?

·         Vilka var de viktigaste punkterna i Versaillesfreden?

·         Vilka var president Wilsons två huvudpunkter vid krigsslutet? Hur gick det med försöken att realisera dem?

Fördjupningsfrågor:

·         Redogör för de bakomliggande orsakerna till det första världskriget!

·         Förklara hur kapprustningen och allianssystemet kom att leda till krig!

·         Diskutera med utgångspunkt från bilderna i PowerPoint-dokumentet och bilderna på sidorna 434 och 436 kriget i verkligheten och i propagandan!

·         Efter första världskriget erbjöd Wilson och Lenin varsin framtidsvision till de hårt drabbade folken. Läs texten sidorna 442 och 443 och jämför de båda visionerna. Vilken attraktionskraft hade de? Vilket inflytande fick de på utvecklingen efter kriget?

Lektionsunderlag FWW

Varsågoda en goding i repris:
https://drive.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5XM2RRMmRsWHdrX0U/view?usp=sharing

Kram,
Nader

Prov på torsdag

Provet i historia torsdag 16 april baseras på följande sidor samt på lektionsanteckningar:

Första världskriget:
Sidorna 431-441 

Ryssland från Reform till Revolution:
sidorna 403-408
samt sidorna 442-443

Provet påbörjas klockan 8:30 i Nya Naderoteket. Se till att du är i salen i tid!

Vill du ha något att äta eller dricka under provet? Ta det med dig!

Glöm inte att ha penna och sudd med dig!

Nader

Rysslands historia från reform till revolution i korthet

Ryssland

Från reform till revolution

Sidorna 403 – 408 i EPOS

Det tsarryska samhället

Tsaren som ansåg att han hade fått sin makt av Gud, var envåldshärskare över alla ryssar. Tsaren stödde sitt envälde på den ortodoxa kyrkan, armén, den hemliga polisen och ämbetsmännen.

Vid mitten av 1800-t var ungefär 90 % av den ryska befolkningen bönder. Adeln, kyrkan och tsaren ägde jorden vilken var uppdelade i stora gods. Livegna bönder arbetade och bodde på godsen.

Livegenskapen upphör, andra förbättringar genomförs

Under Krimkriget på 1850-talet hade Ryssland svåra motgångar. Man insåg nu hur omodernt Ryssland var. År 1861 utfärdade tsar Alexander II ett manifest, som gjorde de livegna fria och gav de rätt att friköpa hälften av godsägarnas jord. Men bönderna hade inga pengar. De fick låna pengar av staten. Varje by skulle svara för att pengarna betalades tillbaka. Stora betalningsbördor!

Genom en genomgripande reform av domstolsväsendet förbättrades rättskipningen och rättssäkerheten.

Presscensuren mildrades.

Den ryska motsvarigheten till ståndsriksdagen, soboren, hade inte sammanträtt sedan 1600-talet! Lokala råd, isolerade från varandra, sammanträdde och fattade en del viktiga beslut.

Jordbruket var mycket efterblivet. Bönderna i del lokala bygemenskapen, miren, fortsatte att odla jorden på samma sätt som under medeltiden. Ryssland hade kommit på efterkälken i den ekonomiska och tekniska utvecklingen.

Arbetarklassen växer fram

Ryssland började få en del industrier på 1870-talet. Man började borra upp olja, bygga metallindustrier och sätta igång med textil- och verkstadsindustrier.

En betydande arbetarbefolkning växte fram i städer som Sankt Petersburg och Moskva. Långa arbetsdagar, låga löner och usla bostadsförhållanden var deras lott. Industriarbetarna var ofta läs- och skrivkunniga och började bli alltmer politiskt medvetna. Det var förbjudet att bilda fackföreningar och att strejka.

På 1890-t spreds marxistiska läror bland industriarbetarna och ett ryskt socialdemokratiskt parti bildades.

Inom partiet fanns det en grupp, under ledningen av Vladimir Illich Lenin, som avvisade allt samarbete med liberalerna. De ville genomföra en revolution innan Ryssland hade industrialiserats.

På en kongress i Bryssel 1903 fick denna grupp majoritet i styrelsen och därför kallade gruppen sig för bolsjeviker, majoriteten (motsatsen till mensjeviker).

Krav på förändringar

Under åren 1904 - 1905 utkämpade Ryssland och Japan ett krig. Ryssarna led en rad svåra nederlag. Åter framkom tsardömets brister och kritiken mot samhällssystemet växte.

Söndagen den 22 januari 1905 tågade en stor folkmassa genom den ryska huvudstaden, Sankt Petersburg, för att överlämna en begäran om att Ryssland skulle få en folkvald riksdag till tsaren. Soldaterna öppnade eld och kosackkavalleriet stormade med dragna sablar in i den obeväpnade folkmassan. Blodbadet blev fruktansvärt och hundratals människor dödades, den blodiga söndagen.

Till sist beslöt tsar Nikolaj II att acceptera kravet på reformer. Han lät landet få en folkvald riksdag, duma, som skulle ha rätt att delta i lagstiftningen. Då riksdagen samlades 1906, visade det sig att det inte kunde bli något samarbete mellan tsaren och de folkvalda.

1917 års Revolutioner:

a. Marsrevolutionen:

1914 drogs Ryssland med i 1:e världskriget och efter ett par år var katastrofen för de ryska arméerna åter ett faktum. Oron spreds i landet. När det började bli ont om livsmedel i städerna, ökade förutsättningarna för revolutionära upplopp.

I mars 1917 utbröt ett upplopp i huvudstaden på grund av livsmedelsbrist. Denna gång möttes demonstranterna som skrek ”Ner med tsaren” inte av militärens kulor. Arbetare och soldater bildade en sovjet, råd. Sovjeter grundades senare runt om i landet. Målet var att ta över landets styrelse. Även Duma anslöt sig till revolutionen och utsåg en provisorisk regering bestående av borgerliga liberaler under ledningen av Alexander Kerenskij.

Då revolutionen utbröt i den ryska huvudstaden befann sig tsaren vid fronten. Han försökte återvända men hejdades, och då armén svek honom avgick han. Kort därefter arresterades han.

b. Bolsjevikerna tar makten:

Efter marsrevolutionen återvände flera av de ledande bolsjevikerna som hade tvingats fly tsarryssland. Lenin och Trotskij var två av dessa.

Lenin vann soldater, arbetare och bönder med ett program (aprilteser) vars viktigaste punkter var:

·     Fred till varje pris!

·     Jord åt dem som brukar den!

·     Bröd åt de hungrande!

·     Makt till sovjeterna!

Med detta program tog bolsjevikerna tog makten i städernas sovjeter.

På hösten 1917 beslöt Lenin att gripa makten. Natten mellan 6 och 7 november (24 och 25 oktober enligt den gamla ryska tideräkningen) besatte bolsjevikernas röda garden alla viktiga platser i huvudstaden utan att det kom till nämnvärd skottlossning. Regeringsmedlemmar flydde eller tillfångades. Oktoberrevolutionen var ett faktum!

Kort efter fick revolutionärerna kontroll över de andra stora städerna. Lenin bildade en regering, som kallades för folkkommissariernas råd.

1918 upplöste Lenin den nyvalde riksdagen med våld och förklarade att proletariatets diktatur hade inletts!

Inbördeskrig

I mars 1918 slöts fred med Tyskland till priset av stora ryska landavträdelser. På olika håll i landet förekom uppror mot bolsjevikerna, som nu hade tagit namnet kommunister. De upproriska fick stöd av Storbritannien, Frankrike, USA och Japan. Trotskij organiserade en krigsmakt som fick namnet Röda armén. Efter flera års inbördeskrig stod kommunisterna som segrare i början av 1920-talet.

Sedan kommunisterna hade segrat i inbördeskriget, tog de itu med att organisera en ny stat. Den fick namnet Sovjetunionen. Moskva blev ny huvudstad.

Regenter och kriser i Ryssland

De första Tsarerna

1533-1584                  Ivan den IV (Ivan den förskräcklige)

1584-1598                  Fyodor I

1598-1605                  Boris

1605-1613                  Fyodor II

Romanov släkten

1613-1645                  Mikhail

1645-1676  Aleksey

1676-1682                  Fyodor III

1682-1725                  Peter den Store

1725-1730                  Catherine I

1730-1740                  Anna

1741-1761  Elizaveta

1762-1796                  Catherine II

1796-1801                  Paul I

1801-1825                  Alexander I

1825-1855                  Nicholas I

1855-1881                  Alexander II

1881-1894                  Alexander III

1894-1917                  Nicholas II

Revolutionen och 1:a världskriget

1914         Första världskriget bryter ut och Lenin tar chansen att starta en revolution.

1917         Februarirevolutionen bryter ut och Nicholas II störtas.

Oktoberrevolutionen. Provisorisk regering med Kerenskij i spetsen faller. Bolsjevikerna med Lenin i spetsen tar makten

Lektionsunderlag: Ryska revolutionen!

Tumbagymnasium
måndag 13 april 2015

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det bra!

Här har ni lektionsunderlaget!
https://drive.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5XMTk3d0NxYUZPT3c/view?usp=sharing

mvh
Nader