Skolverket
Ämne - Historia
Historia är ett både
humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor
och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför
framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som
nutida tolkningar av dessa.
Ämnets syfte
Undervisningen
i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar
sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda
historisk metod och förståelse av hur historia används. Eleverna ska därigenom
ges möjlighet att utveckla sin förståelse av hur olika tolkningar och
perspektiv på det förflutna präglar synen på nutiden och uppfattningar om
framtiden.
Genom
undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin historiska bildning och
förmåga att använda historia som en referensram för att förstå frågor som har
betydelse för nuet och framtiden, samt för att analysera historiska
förändringsprocesser ur olika perspektiv. Eleverna ska också ges möjlighet att
utveckla förståelse av olika tiders levnadsvillkor och förklara människors
roller i samhällsförändringar. Undervisningen ska bidra till insikt i att varje
tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar. Eleverna
ska också få utveckla förståelse av nutiden samt förmåga att orientera sig
inför framtiden. Historia används för att både påverka samhällsförändringar och
skapa olika identiteter. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att
utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och
rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets
betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning.
I
undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med historiska begrepp,
frågeställningar, förklaringar och olika samband i tid och rum för att utveckla
förståelse av historiska samhällsförändringar. Att arbeta med historisk metod
ska ingå i undervisningen. Det innebär att eleverna ska ges möjlighet att söka,
granska, tolka och värdera olika typer av källor samt använda olika teorier,
perspektiv och verktyg som förklarar och åskådliggör historiska
förändringsprocesser. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att
presentera resultatet av sitt arbete med hjälp av varierande uttrycksformer,
såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
Undervisningen
i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
1.
Kunskaper
om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika
tolkningar och perspektiv.
2.
Förmåga
att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge
perspektiv på framtiden.
3.
Förmåga
att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda,
förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
4.
Förmåga
att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och
presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
5.
Förmåga
att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang
och under olika tidsperioder.
Historia 1b, 100 poäng
Kurskod: HISHIS01b
Kursen historia
1b omfattar punkterna 1 — 5 under rubriken Ämnets syfte.
Centralt
innehåll
Undervisningen
i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
·
Den
europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk
tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa
fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av
kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel
varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller
jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur.
·
Industrialisering
och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt
viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration,
fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete,
mänskliga rättigheter, jämställdhet, men också kolonialism, diktaturer,
folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska
perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar
till dem.
·
Olika
historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska förändringsprocesser
som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel
befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på
människors värde, på makt och på könsmönster.
·
Historiskt
källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella
förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras
situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet,
generation, kön och sexualitet.
·
Kritisk
granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial utifrån
källkritiska kriterier och metoder.
·
Hur
individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik.
Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika
föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella
konflikter.
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven
kan översiktligt redogöra
för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt
för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra
för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och
konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras
betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel
på, och förklarar översiktligt,
samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom
kan eleven dra några enkla slutsatser
om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse
för framtiden.
Eleven
kan med viss säkerhet använda några historiska
begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska
frågeställningar utifrån olika perspektiv.
Eleven
kan med viss säkerhet söka,
granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden
samt göra enkla reflektioner
över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från något
källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse för
tolkningen.
Eleven
kan översiktligt redogöra
för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara
varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt
att använda historia och värderar med enklaomdömen
deras betydelse för nutida skeenden och händelser.
Betyget D
Betyget
D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven
kan utförligt redogöra
för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt
för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar
en av dem och motiverar med enkla omdömen sitt val.
Dessutom kan eleven utförligt redogöra
för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och
konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt deras
betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel
på, och förklarar utförligt,
samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom
kan eleven dra några välgrundade slutsatser
om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse
för framtiden.
Eleven
kan med viss säkerhet använda
historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om
historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
Eleven
kan med viss
säkerhet söka,
granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden
samt göra välgrundade reflektioner
över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska
metoder och värderar med enkla omdömen olika tolkningsmöjligheter av
källmaterialet.
Eleven
kan utförligt redogöra
för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara
varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt
att använda historia och värderar med enklaomdömen
deras betydelse för nutida skeenden och händelser.
Betyget B
Betyget
B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven
kan utförligt och nyanserat redogöra
för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt
för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar
en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val.
Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra
för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och
konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt
och nyanserat deras
betydelse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel
på, och förklarar utförligt och nyanserat,
samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt
argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan
eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser
om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse
för framtiden.
Eleven
kan med säkerhet använda
historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om
historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
Eleven
kan med säkerhet söka,
granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden
samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I
värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med
nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet.
Eleven
kan utförligt och nyanserat redogöra
för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt
och nyanserat förklara
varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt
att använda historia och värderar med nyanserade omdömen
deras betydelse för nutida skeenden och händelser.
